Efter att ha fyllt på med dessa två par så borde jag ha den nästintill perfekta glasögonsamlingen!



Den perfekta samlingen består numera av dessa två + ett par äkta wayfarers från 80-talet samt ett par oäkta, gula zebrawayfarers från Thailand, det enda som saknas är ett par 90-tals Lance Armstrong glasögon.

Du, det är inte roligt!

Jag heter Johan men nu kan ni kalla mig Tony Hawk.

(Förresten, som ni ser så är jeansväst vårens i särklass hetaste plagg)

IDag har jag köpt en klocka på erikshjälpen.



Den ska jag sätta upp någon gång, när jag bor någonstans, där jag har någonting att säga till om inredningsmässigt.

Det blir fint!

Det hela är en lång historia:

Fredag och lördag jobbade jag på Ica. Döm av min förvåning när en 30-årig pappa säger åt sin unge att "tacka farbrorn" när jag langar nygrillade revbensspjäll. Jag kallas alltså farbror! Jag ser fan inte ut att vara en dag över 29! (När kan man eventuellt börja kallas farbror?35?45?)

Som ett led av detta gick jag och kände mig som en farbror. När jag senare på lördagkvällen finner mig själv puffandes på en pipa för första gången i mitt liv så slår det mig: jag kanske är en farbror?

Som ett led av detta gick jag och funderade. När jag senare på söndagseftermiddagen finner mig själv tvätta familjens båda bilar så slår det mig: jag är en farbror. Det som också slår mig är att jag ser fram emot att börja röka pipa på ålderns höst. Gunga gungstol och gnälla på ungdomar.



Nåväl, denna gubbig-/manlighet kompenseras såklart med min närmast mentalsjuka 90-tals-baseballjacka.

Först och främst vill jag utfärda en liten nördvarning på denna, så ni är medvetna om det.

Sen kommer helt sonika bilden! Jag ger er, världens kanske bästa tatuering!

Jag vet inte hur många av er som är bekanta med lookbook.nu, inte alltför många skulle jag gissa på, det är i alla fall en sida dit folk som har en "passion för fashion" postar sina dagens outfit och får dem betygsatta av andra personer som har en "passion för fashion". Tumregeln är att ju konstigare din outfit är(stiligt med en twist funkar på män) och ju mer estetisk titel du har på dig själv (fashiondesigner, art studen, photographer torde vara de tre bästa) desto mer hype får du. Hype är alltså lookbooks betygsystem och varje hype är alltså en person som tycker du har en skön stil.

Men när jag denna morgon slösurfade in på lookbook hittade jag den här nissen:

Och ungefär här känner jag att det hela har liksom, tagit ett snedsteg. Ungefär...

Nä man har en blogg som är relativt nedlagd, så är man dömd att få återfall, det har hänt flera gånger förut, och nu händer det igen:

Idag har jag tröstshoppat ett par lila byxor eftersom jag blev sparkad från nattskiftena på hemtjänsten(typ iaf).. ett par fina byxor investerades det i: 40kr på röda korset!

APT - Obama (A milli)
Den här har ingen råd att missa.


Liksom denna:



Mode OCH musik i ett inlägg. Bra jobbat Lil Wayne!

Idag fick jag hem detta mästerverk




En dagens outfit vore också på sin plats, men då jag för tillfället har armen fastspänd i en manick så kommer det nån annan gång!

(nu kanske ni inte riktigt förstod vad jag menade, men se det som en cliffhanger!)

Inte bara snyggt, det kan även vara årets julklapp med en schysst outfit.



Sådär ja!

Jeans: Gula cheap monday
Tee: Brunflammig älgtisha straight outa' Filipstads new-age-näste

Så gott folk! Follow the hype!

För att citera allas vår stora idol; Brolle

"FASHION!"

Nu blir det rent modebloggande ett tag framöver!

Här kommer första uppdaten:

Årets skidmode, jag till vänster!

Under den knappa tid som spenderades i huvudstaden så lyckades vi ändå ådra oss någon slags bratvirus som nu från att bara vara i HIV-stadiet nu slagit över och blivit AIDS.

En mild överdrift förvisso men inte fan har väll Sofie Fahrman påpekat att man ska se ut som en stekare hösten 2008?

-Tänkte väll det!



Skumpa, chinos, brunkräm och en schysst slickfrisyr som skulle göra vilken stureplanskotlettsfrilla prickig av avund och skam.

Detta lilla modemässiga snedsteg till trots så kommer ett välgöt modereportage. Om Barack Obama blir president alltså. Annars får ni vänta ett tag...

Tredje dagen på vår "kickoff" tog vi ett stort steg mot att bli fullvärdiga modebloggare. Detta av två anledningar:

1. Det shoppades
2. Vi var nästan fotomodeller

Jag blev meddragen i någon slags "har du coolast stil i stockholm"-tävling av Johan och the one and only Jeppenator.
Här är våra bidrag med bedömning av vår euforiska och mycket kunniga modepanel, dvs undertecknad.


Här är alltså mitt bidrag. En oklanderlig omatchning av färger samt en minst sagt redig posering borde ta mig långt!


Johans outfit går inte heller av för hackor! Iförd en secondhand baseballjacka samt kilogoods tshirt kan inte mycket gå fel, förutom poseringen då.


Jeppenators outfit. Här passar den gamla dängan "Sist men inte minst" in som aldrig förr!

Nu är ni säkert rötta på alla de filosoferande, lite djupare inläggen som vart, så här kommer något lättsmält, något vi vet att hela sveriges bloggläsande befolkning älskar. Här kommer ett inlägg i stil med något man hittar på en modeblogg.

Anledningen till detta är att jag har köpt nya skor. Och inte nog med att de är lila, det ärrosa palmer på dem också! Se och njut!

Japp, nu jävlar myntar vi begreppet som alla andra coola bloggar kör med. Dock får ni vara nöjda med om ni får se gårdagens outfit. Om ni ens får se några vill säga.

Så var nöjda med vad som bjuds!

Detta är ju såklart inte dagens outfit. T-shirten och jeansen kommer från Carlings. Midjeväskan kommer från 80-talet.
Just midjeväska tror jag kommer slå stenhårt!

Som en liten kuriosa så kan jag även meddela att detta är bilden som följer med på mitt CV, så här i arbetssökans tider.

Idag höll jag på att bli vuxen. Eller iallafall lillgammal. Jag kan gå manchesterbrallor, dricka kaffe och äta så många jävla finska pinnar jag vill utan att va lillgammal. Men nu gick jag nästan över gränsen då jag höll på att sälja min själ och gå med på facebook.


Turligt nog undkom jag med nöd och näppe. Anledningen till att jag inte gillar facebook innan jag ens provat det är att det känns så vuxet. Så menlöst och mainstream. Just att det är mainstream kanske är dess styrka men jag är inte redo!


Stilmässigt snedsteg och fullkomligt underbar i en massiv symbios.

Istället visar jag upp min söta ryggsäck som jag kommit över. Känns så hösten 2008! Den tar mig tillbaks till ruta ett när det kommer till att vara lillgammal. Tror jag...

Det är en sak som säger mer om dig som person än en kriminaltrilogi av Stieg Larsson. Som är av större vikt än det första intrycket. Som likt en mustasch på en tysk porrfanatiker avslöjar de innersta hemligheterna om dig och ditt privatliv.

Prylen som avslöjar så mycket är såklart också en statussymbol. En schysst klocka såklart!

Om vi ska se till det minst sagt knapphändiga utbud som infinner sig på bloggredaktionen så är det följande som bjuds:

Rosavit talande digital klocka. (Jo)


80-tals casioklocka (Jo)

Gul hoopsklocka i genuin plast (Ja)

Så vad säger dessa klockor om oss som personer? Det borde ju gå att utläsa på fem röda sekunder. Ur ett statusperspektiv kanske det vore fiffigare med en schysst Rolex, likt den där snubben på grymtroligperson.blogg.se. I alla hans "dagens outfit" så nämner han nämligen sin klocka.

Men om man inte har en att tillgå? Då måste ju detta vara the next best thing, minst!

Japp, den nya tröjan är färdigsydd! Lite bradare, lite finare än den förra, det enda som saknas är väl att rycka upp cheese4steee på bröstet...

Jag hittade gränsen och tog ett rejält kliv över, här är resultatet!

man måste ha nya dojjor ibland, här är mitt senaste fynd, ett par 80-tals remake reebok dojjor med pump, underbart!