Jo: Amnesti?


Två gånger under denna dag blev jag utsatt för terror från inga mindre än stadens äldre tanter. Och hur terroriserar då en tant mig tänker ni nu. Svaret är: genom att oförsiktigt ta sig över vägen medan jag sitter i en bil.

Första gången gick en tant, modell yngre över gatan på ett ställe där det en gång i tiden fanns ett övergångsställe. Att detta övergångsställe är sedan länge borttaget skiter denna till åldern kommna dam högaktningsfullt i. Hon travar på, rakt framför mig motorhuv. Själva terrorn är att jag inte får ur mig nått otrevligt såsom att till exempel varva motorn. En halvdan tutning blev min knappa hämnd.


Tanter med dålig attityd! (Både i trafiken och när dom chillar) Usch och fy!

Tant nummer två (äkta tant, rullator och hela paketet) gör på ett liknande sätt fast hon står och stirrar på en grön Herr Gårman vid ett övergångställe. När denna gubbe blir röd och mitt ljus blir grönt så börjar hon att gå. Här blir hämnden att jag skriker, on the top off my voice genom min nyöppnade bilddörr. Allt för att få ur mig frustrationen.

Det hela blir ett dilemma för samvetet, man ska inte vara otrevlig mot äldre och framförallt inte damer. Om det bara skulle finnas nån slags etisk amnesti på att skrika på oförsiktiga pensionärer i trafiken så skulle världen vara en bättre plats.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0